Nu vet ja hur d e att vara orolig för ett sjukt barn :(
Fyfan va orolig man blir....
Ringde min kompis Jenny direkt igår som pluggar till veterinär och även till blå stjärnan i Gbg.
Skulle d vara ormbett så skulle d svullna upp, hon skulle börja dregla och bli dåsig...
Som TUR var så kom inga av dessa symptom på henne...
Hon skrek när man tog på henne och gömde sig i kom hon fram hade hon svansen mellan benen... Ni vet själva, en Cocker har inte det... D e en glad hund.
Framåt kvällen kom hon fram och inget svullna upp...
Hade koll på henne under natten och imorse var hon som vanligt igen...
Vi var mitt ute i skogen när d hände så antagligen måste d varit jordgetingar där el nåt... Olga mår bra nu iallfall!
SOM TUR ÄR!!!
Fyfan va orolig ja va :(
Vad glad jag blir att hon mår bra ...Men det var ju nästan som när Roy var dålig, fast då misstänkte dom något med hans knä...Han gömde sig också och bara skrek när jag rörde honom..man blir så rädd...
Det är det värsta som finns när dom blir sjuka ::(